Byt land / språk

Sweden

At vero eos et accusamus et iusto odio dignissimos ducimus qui.

#Byggnadsvård #Världsarv #2017

Med kärlek till gamla hus

Text Åsa Malmström Foto Peter Hoelstad

De har svart bälte i byggnadsvård och arbetar i samklang med historien. Möt byggnadsvårdarna som bevarar arvet för kommande generationer.

Ser du vilken hantverksskicklighet? Glädjen i Daniel Åkermans ögon går inte att ta miste på när han kliver in i sängstugan i världsarvsgården Pallars i Långhed, utanför Alfta. Daniel Åkerman från Färila driver företaget Gamla Trähus som specialiserat sig på byggnadsvård. Martin Wreiding Ljungh är ansvarig för verkstadsjobben och specialsnickerierna på företaget. Det är många hälsingegårdar som genom åren fått en ansiktslyftning och nya funktioner. Listen runt dörren fångar genast Daniels intresse. Han beskriver inlevelsefullt hantverket, de fem olika hyvlarna som behövs för att tillverka dörrfodret.
– Snickerierna är enastående. Enkla och avskalade men med stor 
hantverksskicklighet, säger Daniel.

De för traditionen av mästerligt hantverk vidare i Hälsingland.

För en förstagångsbesökare i Pallars är det troligen »Blåmålarens« detaljrika, välbevarade och fascinerande målningar över Stockholm, Västerås och Lappland som fångar ögat. De återfinns i Pallars sängstuga, som renoverades 1853 när gården kläddes i festdräkt inför ett bröllop.

Under hösten ska brokvisten på det vitmålade bostadshuset återställas till ursprungligt skick. Brokvisten ska delvis monteras ner och transporteras till Daniels verkstad i Färila. Vissa delar ska lagas och kronan återfå sin originalutformning. Martin berättar att kartor egentligen inte behövs i Hälsingland. Det räcker att titta på brokvistarna.
– Brokvistarna är karakteristiska för varje socken i Hälsingland.

Den kraftfulla blå färgen finns i många gårdar i Voxnadalen. Målaren är okänd men kallas för »Blåmålaren«.

Entrépartierna visade ambitionsnivån på huset. Brokvisten har också en praktisk funktion som skydd, eller som en plats för att inta eftermiddags-kaffet i solen.
Daniel och Martin berättar att när de ser yrkesstoltheten i snickerierna hos forna tiders snickare vill de lämna efter sig något som håller lika länge. Husen behöver bara lite hjälp på traven. En byggnadsvårdares uppdrag är att göra jobbet så bra att det ska hålla i ytterligare tre generationer innan nästa hantverkare behöver jobba med snickerierna igen.
– Till Pallars har de anlitat de mest yrkesskickliga snickarna som fanns när huset byggdes. Flera hundra år senare häpnar vi över formspråk och skicklighet. Jag vill att framtidens snickare som kommer hit också ska häpna över det som vi  har bidragit med till huset. Vi har höga krav på det vi lämnar efter oss, säger Martin.

Hälsingegårdarna byggdes ofta med virke från egen skog. Tekniken med att timra husen är verkligen anpassad till förutsättningarna i Hälsingland, både med tanke på väder och vind och att råvaran står runt hörnet. Dessutom gör det  byggnaderna flexibla och lätta att arbeta med. Man kan lätt laga, räta upp och byta eller lappa timmerstockarna. Storleken på gårdarna speglar det faktum att bönderna ägde skog och levde relativt gott. Gårdsägarna hade höga ambitioner när de byggde.
– Vi vill bevara det mod och den ambition som huset en gång byggdes med. Det är ett fantastiskt arv att få förvalta. Kärleken till huset, den yrkesskicklighet som präglar snickerierna, spänningen när man kliver in i ett hus och hittar spår efter husbyggaren och följande generationer är byggnadsvårdens kärna. Jag önskar att fler tänkte så när de renoverar sina hus, säger Daniel.
Martin beskriver att arbetet till stor del handlar om att se och lyssna in huset och dess historia, innan man börjar.
– Vi tittar efter hantverket under tapeten, bakom lister och under golvet. Vi vill se hur de tänkte och funderade. Ofta finns det flera generationer bakom det man ser med blotta ögat i ett hus. Mycket av tjusningen när vi jobbar är just att lära känna huset. Hur tänkte de som byggde huset? Det blir lite av en skattjakt i ett gammalt hus och ju mer man lär känna det desto mer fattar man tycke för det, säger Martin.

Spänningen när man kliver in i ett hus och hittar spår efter husbyggaren och följande generationer är byggnadsvårdens kärna.

Daniel berättar att innan de tar ett uppdrag är det viktigt att snickarna och husägaren är överens.
– Målet är att bevara och utveckla det som redan finns i huset. Är det någon som vill blåsa ut huset och måla i vitt så är det kanske inte riktigt våran grej även om det känns rätt för den husägaren. Vi renoverar i en tradition, för
kommande generationer, fortsätter han.

För Daniel och Martin är det viktigt att gamla byggnader kommer till användning. Renoveringen av gammelbyggningen på Bastlyckans i Sanna utanför Järvsö är ett bra exempel. Gammelbyggningen på gården har stått tom i årtionden men nu ska den väckas till liv och bli bostadshus igen.
Väggpaneler monteras försiktigt ner för att elektrikern och rörmokaren ska kunna dra ledningarna innanför panelen, vilket ger minimalt med påverkan på tapeter och väggar. Golvbräderna lyfts upp för att fylla på med isolering som låter huset andas. I skrubben under trappen, som finns i alla gamla hälsingegårdar, hittar man kopplingsskåpet för vattnet.
– Hur ser vi till att huset behåller sin själ samtidigt som det ska vara
beboeligt med vatten, värme och el? Att en gammal gård inte konserveras
utan bevaras och samtidigt moderniseras är ett drömprojekt. Det är vad byggnadsvård handlar om, säger Martin.
– Det är ren kärlek att jobba med gamla trähus, avslutar Daniel
Åkerman.

 

Dela

Nyhetsbrev