Byt land / språk

Sweden

At vero eos et accusamus et iusto odio dignissimos ducimus qui.

Henrik Ohlsson, Södertörns högskola, deltar i ett akademiskt forskningsprojekt tillsammans med kollegor från några av våra grannländer

#Natur #2020

Varför mår vi bra i naturen?

Text Anette Eriksson Foto Anna Hartvig

Genom en enkätstudie i kombination med intervjuer har en forskningsgrupp från Sverige, Danmark och Estland sökt svar på hur människan och naturen samspelar med varandra.

– För bara ett par år sedan när jag började med min forskning hittade jag en person i Stockholm som höll på med skogsbad. Nu finns åtminstone ett 20-tal ställen som erbjuder den här typen av terapeutisk naturkontakt, säger Henrik Ohlsson, doktorand inom religionsvetenskap på Södertörns högskola.

Fenomenet skogsbad startade i Japan på 1980-talet för att ge stressade storstadsbor kontakt med naturen. Begreppet kommer från uttrycket »Shinrin-yoku« som betyder »att bada sina sinnen i skogen«. Det handlar alltså inte om att ta sig ett dopp i sjön, utan – som en tolkning av begreppet säger – att
duscha i de ämnen som träden utsöndrar helt naturligt. Såsom fytoncider och terapener som anses stimulera vårt immunförsvar.
– Det finns starka statistiska samband mellan natur och hälsa. Jag är 
intresserad av att undersöka hur naturupplevelsen kan gripa in på existentiella nivåer, det vill säga i vår upplevelse av mening i livet, kommenterar Henrik.

När Henrik och hans forskningskollegor analyserar vår starka koppling till naturen – nästan som en form av religion – tar de bland annat utgångspunkt i tre etablerade grundteorier:
• Biofiliahypotesen som menar att vår längtan till naturen är biologiskt grundad, en del av vårt genetiska arv. Här ligger fokus på hur vi lever i symbios med naturen och behöver den för skydd, mat och vila. 
• Attention restoration theory där vi förenklat kan sägas ha ett akut läge – som vi omedelbart måste ta ställning till – och ett mer avslappat uppmärksamhetsläge (soft fascination). Det vakna uppmärksamhetsläget utan krav på åtgärder, som vi vanligen har i naturen, blir återhämtande för hjärnan. Medan vi i moderna stadsmiljöer ständigt kopplar på det omedelbara systemet, som påverkar vår kognitiva förmåga negativt.
• Ekopsykologi är en mix av ekologi och psykologi. Det kan beskrivas som att ekologin ser på världen utifrån och psykologin är landskapet som återspeglas i vårt inre. Människan är inte isolerad som individ/art, utan vi måste se på människan i sitt sammanhang. Kort sagt, vi kan inte må bra om vi inte är i  balans med övriga arter omkring oss. 
– Jag anar ett mönster hos intervjupersonerna. Många berättar att de har positiva minnen av skogen från barndomen, men i vuxenlivet har den kontakten ofta gått förlorad. I samband med en krissituation där yrkes- och/eller privatlivets krav blir ohållbara återväcks behovet av naturen. Då är det flera som börjar med skogsbad eller någon annan metod för fördjupad naturkontakt, avslutar Henrik.

Oavsett forskningsteori så står de djupa hälsingeskogarna ödmjukt välkomnande för alla som vill skapa sin egen naturupplevelse.

Dela

Nyhetsbrev